Basho

| död_plats = | födelsenamn = Matsuo Kinsaku, senare Matsuo Chūemon Munefusa | yrke = Poet | nationalitet = Japan | språk = | period = | genre = | ämne = | rörelse = | noterbara_verk = Oku no Hosomichi | priser = | make_maka = | barn = | släktingar = | influenser = Imagism, Beat Generation; Robbie Basho, Steffen Basho-Junghans | influerade = | signatur = | webbplats = | fotnoter = }}

Bashō, egentligen Matsuo Bashō (kanji: 松尾 芭蕉), född 1644 i Iga-provinsen i nuvarande Mie prefektur, död 1694 i Osaka, var en japansk poet som numera är känd som haikuns fader och den klassiska japanska haikuns främsta utövare - även om begreppet "haiku" myntades först 200 år senare. Vid denna tid kallades diktformen hokku, (発句 , "begynnelsevers").

Under sin livstid var han annars främst känd för sina renga, kedjedikter där flera författare turas om att skriva. Ofta var det han som skrev rengans första stycke, 'hokkun' som angav temat och tonen och startade det kollektiva skapandet. Ur detta uppstod sedan den fristående "haikun". Basho använde sin diktning även i reseberättelserna som han skrev om sina vandringar i Japan. Där varvade han en saklig prosa med dikter ("haibun").

Hans mest berömda verk är ''Oku no Hosomichi'' (japanska: 奥の細道, svensk översättning: "En färd i det inre av landet") som beskriver en vandring som Basho utförde med sin kompanjon Sora 1689. Levererad av Wikipedia